Ring oss: 0103306001
Ett rent trapphus är ofta det första som möter både boende, besökare och spekulanter. Det påverkar känslan av trygghet och ordning i hela fastigheten, men blir lätt en källa till frågor i styrelsen: Hur fungerar trappstädning i en BRF, vem ansvarar för vad och hur ofta behöver den utföras? Med ett tydligt upplägg blir trappstädningen en enkel del av förvaltningen i stället för ett återkommande bekymmer.
Hur fungerar trappstädning i en BRF?
I de flesta bostadsrättsföreningar är det styrelsen som ansvarar för att gemensamma utrymmen hålls rena, säkra och välskötta. Trapphus, entréer, hissar, tvättstugor och källargångar räknas normalt som föreningens gemensamma ytor. Styrelsen kan välja att organisera städningen med egna resurser, via fastighetsskötaren eller genom att anlita en professionell städfirma.
När föreningen anlitar extern hjälp börjar arbetet vanligtvis med att fastställa vilka ytor som ska städas, hur ofta de behöver tas om hand och vilka moment som ska ingå. Därefter får föreningen en offert baserad på fastighetens storlek, antal trappuppgångar, våningsplan, hissar och den önskade omfattningen.
Ett återkommande schema skapar förutsägbarhet för både styrelsen och de boende. Städningen kan exempelvis genomföras varje vecka, varannan vecka eller oftare i fastigheter med många lägenheter, hög genomströmning eller entréer som snabbt drar in smuts. I ett mindre och lugnare hus kan ett glesare intervall fungera, förutsatt att resultatet följs upp.
Styrelsens ansvar och städfirmans ansvar
Styrelsens uppgift är inte att själv kontrollera varje trappsteg efter städningen. Däremot behöver styrelsen definiera nivån som föreningen vill ha, välja en leverantör och ha en enkel rutin för uppföljning. Det handlar om att säkerställa att boendemiljön är trivsam och att avvikelser fångas upp i tid.
Städfirman ansvarar sedan för att utföra de överenskomna momenten enligt schema och med rätt metoder. En seriös leverantör arbetar med utbildad personal, tydlig arbetsbeskrivning och miljöanpassade produkter som är lämpliga för ytorna i fastigheten. Det minskar risken för halkiga golv, starka dofter eller material som slits i onödan.
Det är klokt att utse en kontaktperson i styrelsen eller hos förvaltaren. Personen behöver inte vara tillgänglig hela tiden, men ska kunna ta emot frågor, felanmälningar och önskemål om justeringar. En direkt kontaktväg gör stor skillnad när en glömd källargång, ett smutsigt entréparti eller ett extra behov uppstår.
Vad brukar ingå i trappstädning?
Omfattningen skiljer sig mellan olika föreningar. Därför är det bättre att utgå från fastighetens faktiska behov än från ett standardpaket som inte tar hänsyn till huset. I en normal trappstädning ingår ofta rengöring av entré och trapphus, dammsugning eller sopning, våttorkning av golv, avtorkning av ledstänger samt rengöring av hissens golv och synliga kontaktytor.
Ytor som brevlådor, fönsterbrädor, socklar, dörrglas och anslagstavlor kan ingå regelbundet eller vid särskilda tillfällen. Tvättstuga, cykelrum, barnvagnsrum, källare och vind kräver ofta en separat överenskommelse eftersom de har andra behov och används på olika sätt.
En bra arbetsbeskrivning ska vara konkret. I stället för att bara skriva att trapphuset ska städas kan föreningen ange vilka våningsplan som omfattas, hur hiss och entré ska rengöras samt vilka utrymmen som ingår vid varje besök. Då blir förväntningarna tydliga från början.
Regelbunden städning och periodiska insatser
Vissa moment behöver göras varje vecka, medan andra kan planeras in mer sällan. Entrégolv och trappor utsätts för daglig smuts och behöver löpande omvårdnad. Fönsterputs, rengöring bakom element, avtorkning av armaturer eller golvvård är däremot sådant som ofta läggs in några gånger per år.
Det här är en viktig skillnad. Om den löpande städningen innehåller för många tidskrävande detaljmoments riskerar den att bli onödigt dyr. Om föreningen i stället helt bortser från periodiska insatser kan smuts och slitage byggas upp. Ett genomtänkt upplägg kombinerar därför vardagsstädning med planerade extrainsatser.
Rätt intervall beror på huset
Det finns ingen frekvens som passar alla BRF:er. En fastighet med många boende, hundägare, barnfamiljer och frekventa leveranser behöver ofta mer städning än ett mindre hus med få lägenheter. Entréer nära trafikerade gator kan också få in mer sand, grus och väta än entréer på en skyddad innergård.
Årstiden påverkar mycket. Under höst och vinter ökar behovet ofta när löv, vägsalt, snöslask och grus följer med in. På våren kan det behövas en extra noggrann rengöring för att få bort rester av vintern. I stället för att ändra hela avtalet kan föreningen komma överens om tilläggsinsatser under särskilt smutsiga perioder.
Ett bra sätt att hitta rätt nivå är att börja med ett rimligt intervall och utvärdera efter några månader. Om entrén ser smutsig ut redan dagen efter städning är frekvensen sannolikt för låg eller så behövs bättre entrémattor. Om resultatet håller sig fint länge kan föreningen se över om resurserna används på bästa sätt.
Så väljer styrelsen rätt städfirma
Priset spelar roll, men enbart lägsta offert ger sällan hela bilden. För att kunna jämföra leverantörer rättvist behöver styrelsen se vad som faktiskt ingår, hur ofta städning utförs och hur företaget följer upp kvaliteten. En tydlig offert ska inte lämna utrymme för överraskningar kring material, tilläggstjänster eller extra debitering.
Fråga gärna hur städfirman hanterar sjukdom och frånvaro, vem som ansvarar för nycklar eller taggar och hur snabbt avvikelser återkopplas. Kontinuitet är värdefullt i ett trapphus. När samma personal återkommer lär de känna fastigheten, ser om något förändras och kan arbeta effektivt utan att tumma på noggrannheten.
Miljöhänsyn är också relevant. Produkter ska fungera för golvmaterialen och samtidigt vara skonsamma för boende, personal och miljö. Rätt dosering och rätt metod är ofta viktigare än starka rengöringsmedel. Ett välstädat trapphus ska kännas rent, inte lukta kemikalier.
ASL Service AB tar fram lösningar utifrån varje fastighets ytor, användning och önskat intervall. Med utbildade städare, flexibla tider och en tydlig offert blir det enklare för styrelsen att få kontroll på både kvalitet och kostnad.
Kvalitetskontroll utan onödig administration
En fungerande kvalitetskontroll behöver inte innebära fler möten eller omfattande dokumentation. Det räcker långt med att styrelsen gör korta, regelbundna rundor i fastigheten och noterar om något återkommande saknas. Titta särskilt på entrén, hörn där smuts samlas, ledstänger, hiss och golv längs kanter.
Om boende lämnar synpunkter bör de tas emot sakligt och följas upp mot den överenskomna arbetsbeskrivningen. Alla önskemål innebär inte att städningen är bristfällig. En boende kan exempelvis vilja ha städning oftare, medan avtalet säger varannan vecka. Då är det en fråga om ambitionsnivå och budget, inte nödvändigtvis om kvalitet.
När något behöver rättas till är snabb kommunikation viktigare än långa processer. Styrelsen ska kunna beskriva vad som saknas, var det gäller och när det upptäcktes. En professionell leverantör återkopplar tydligt och ser till att problemet inte blir långvarigt.
Vanliga missförstånd kring trappstädning
Ett vanligt missförstånd är att trappstädning löser allt som rör ordning i huset. Städning tar hand om smuts, damm och fläckar enligt avtal, men den ersätter inte fastighetsskötsel, sophantering eller reparationer. En trasig dörrstängare, överfulla reklamställ eller felplacerade saker i trapphuset behöver hanteras på annat sätt.
Det händer också att föreningar glömmer bort ansvarsfördelningen kring akut nedsmutsning. Om någon spiller, om ett läckage uppstår eller om glas går sönder kan det krävas en snabb extrainsats av säkerhetsskäl. Bestäm gärna i förväg vem som kontaktar städfirman och hur sådana åtgärder godkänns.
En annan fråga gäller information till de boende. Ett enkelt meddelande om städdag och kontaktväg kan förebygga irritation. Boende behöver inte anpassa hela sin vardag efter städningen, men det hjälper om barnvagnar, dörrmattor och lösa föremål inte blockerar arbetet.
Ett välskött trapphus behöver inte vara komplicerat att uppnå. När ansvar, innehåll och intervall är tydligt definierade kan styrelsen lägga mindre tid på detaljfrågor och de boende mötas av en ren, trygg och välkomnande miljö varje dag.
